Att komma ihåg att inte glömma....

Ja, vissa dagar är det lätt att glömma saker som ska göras, speciellt när det är mycket som ska göras och fixas. Har suttit och skrivit ner vilka dagar Elvis ska ha vilken medicin och vilka tider, bara det är rätt krångligt! Jag försöker också att komma ihåg allt jag läser inför tentan imorgon, men är osäker på om något över huvud taget har fastnat. Försöker packa saker som Elin vill ha till sig i lägenheten och försöker också komma ihåg att äta och sova och sånt som man visst också måste göra.

Häromdagen försökte jag packa ner lite av Elvis gosedjur. Han är alldeles för bortskämd och har hur många som helst. Att packa ner dem gick dock inte så bra. Jag la ner en i lådan, han plockade upp den. jag la ner nästa, han kom och hämtade den också. Tillslut låg både Elvis, kissen, kossan och vovven i soffan. Min plan fungerade inte och jag förmådde mig inte till att protestera. Han låg i flera timmar och nafsade, kastade och sniffade på sina djur. man kan inte annat än att fnissa.

Igår var Elvis och jag ute och gick en sväng i skogen och sedan runt reservatet. Han sköter sig så bra lös nu att jag nästan inte kan tro det. Det är verkligen en underbar känsla att kunna ha sin hund lös och bara kunna hojta till när någon kommer och man vill ha in honom till sidan. Jag tror verkligen att knepet ligger i att belöna vid rätt tillfälle och hålla sig positiv. Det handlar också om att kunna bryta sin hunds oönskade aktiviteter och byta ut det mot något önskbart istället. Detta tror jag många glömmer. Hunden får upp ett spår och springer iväg, man hojtar och ryter, skriker på hunden och bygger upp en irritation. När hunden väl kommer emot dig är du fortfarande arg och låter inte alls trevlig att komma till? Elvis och jag har jobbat mycket på att få detta rätt senaste året. Dels för att vi har behövt öva vårt samarbete och vår kontakt, men också för att det blivit allt viktigare att kunna ha honom lös, vid träningar och tävlingar, vid hästen och på hundträffar. Jag har tänkt såhär:
Elvis är för långt bort och jag vill att han ska reflektera över detta själv. Jag stannar och inväntar att han "letar" efter mig. Så fort han vänder sig om så han jag varit jättelycklig och han har kommit till mig! Har Elvis försvunnit efter ett spår har jag sagt nej, en gång men ordentligt. Sedan har jag visat honom något han får göra som utbyte. Typ leta godis på marken, eller busa med någon leksak eller bara få lite bus och gos. Jag ser verkligen klara framsteg bara genom dessa små, små aktiviteter på promenaden.

Kommer aldrig glömma när Anders Hallgren sa på sin föreläsning att vissa hundar tycker det är roligare att gräva eller rulla i lera än att gå en promenad med matte, och det kan ju inte kännas bra... att ha lägre värde än lera och jord för sin hund!? Tänk efter själva, om ni går en promenad med er bästa kompis, och hon bara pratar i telefonen, går helt tyst utan att se på dig eller prata med dig. Om hon går långsamt och suckar eller har på musik i öronen. Nä, inte kul att promenera med henne!!

Ha roligt på era promenader. Gör av med lite energi och gör promenaden positiv. Så kan ni nöjda och glada däcka i soffan när ni kommer hem!