Tävling, semester och så vardag igen...

Nu har det varit mycket, mycket, mycket som hänt och lite tid och möjlighet att uppdatera bloggen. Elvis och jag har hunnit med ännu en rallylydnadstävling, som inte gick alls som vi tänkt oss. Vi har varit med hela familjen på semester en vecka i en underbar stuga nere i Skåne utanför Lund. Elin och jag har sett underbara musiker och band, ätit skräpmat på Malmöfestivalen, Elvis har badat, sett storkar på nära håll, gått fina promenader och myst ute på gräsmattan hur mycket som helst. Vi har haft det så bra att vi verkligen inte ville tillbaka hem. Hem till verkligheten, plugget, lägenhetssökande och allt annat som "måste" göras och fixas.

Tävlingen förra lördagen gick verkligen inget vidare. Elvis gick som vanligt så otroligt bra innan vi skulle ut på banan, helt perfekt. Sekunden vi kommer in på banan förändras allt. han blir som en helt annan hund och jag blir som en helt annan matte! Jag fick ingen kontakt med Elvis under hela banan och jag låste mig i både mina rörelser och mina kommandon. Tillslut knäppta jag med fingrarna som en galning och började nästan gråta över att jag ens befann mig där jag gjorde. Varför, varför, varför kan det inte få fungera!?!? Känns faktiskt så hopplöst att jag funderar på att bara sluta tävla, samtidigt som det är så otroligt kul att ha ett mål att sträva mot. Det fungerar bara inte!

Sedan började i alla fall semestern. Kan inte skriva om allt dag för dag, men kan berätta att det för alla djuren var rena paradiset. En fin tomt helt inringad av staket så Elvis kunde springa runt som han ville. Katterna hade också mysigt ute i trädgården fast de fick sitta i koppel. Första dagen var en kompis med tillsammans med sin vovve Ellie, det var skojigt med lite mer hund tyckte Elvis, medan katterna var lite mer skeptiska! Elvis fick också följa med och bada flera gånger på en stor strand där han kunde springa lös i vågorna och hoppa runt efter leksaken. Sista badturen fick han också två kompisar att skutta runt med, kul! Storkarna som vi såg på nära håll var också väldigt spännande.

Nu är vi hemma igen, har försökt packa upp så gott vi kunnat, men det är tråkigt och blir bara högar med tvätt! Nu startar en ny vecka och nya bestyr, kanske med ny lägenhet väldigt snart och en sista termin för matte på universitetet innan helt andra rutiner väntar. Med skräckblandad förtjusning ser vi nu framåt hela familjen och försöker fixa en sak i taget... Eller allt på en gång om jag ska vara helt ärlig. Livet med en setter är alltid på gränsen till kaos i alla fall, så vad spelar lite extra virrvarr för roll?