onsdag 23 maj 2012

Joggingtur och promenader


Idag är det onsdag. Elvis ligger och sover i sin koja, det är varm och klibbigt ute, så promenaderna skjuts fram till kvällen. I söndags var det hundträff, där kunde Elvis vara lös en stund eftersom det var en lagom samling hundar där som han redan kände. Han verkar också blivit lite försiktigare när det gäller att brottas med de andra hundarna. På kvällen fick Elvis mjukmat med Lax i, eftersom det var hans födelsedag.

I Måndags skulle matte till universitetet en sväng för att göra klart grupparbetet, om några timmar är det dags att redovisa det, sen är det äntligen över! Måndagen gick för övrigt åt till att vila, skriva på lite andra uppgifter och så blev det lite promenader när det svalnat av framåt kvällen.


Igår var matte "ledig" eller i alla fall hemma. Elvis var precis som oss andra väldigt seg mitt på dagen då det var som varmast. På kvällen tog vi oss i kragen och gav oss ut på en joggingtur. Det känns mycket bättre nu när Elvis har hasskydden på sig, han känns mindre vinglig och verkar tycka att det är skönt att röra sig i dem. Vi sprang några kilometer i lugn takt. Elvis sköter sig så fint när man är ute och springer, kanske för att det är mer "hans" tempo att springa, än att att gå i min takt på promenaderna. I joggingfart håller han kontakt med mig på att annat sätt, och han bryr sig inte om något annat (förutom elstängslen då).

Idag skulle vi egentligen till rallylydnaden, men vet inte säkert hur det blir med sen saken. Jag sticker iväg till universitetet om en timme och sedan har vi uppsatt tid tills klockan fem! Om det är så att vi ska koncentrera oss under alla dessa timmar, och inte får tillräcklig paus så att jag kan hem och äta, så antar jag att jag inte orkar köra till rallylydnaden ikväll. Detta vore jättetråkigt såklart, eftersom både jag och Elvis mår så bra av att komma hemifrån och göra något tillsammans. Suck! vi får väl se hur det blir.

Imorgon ska vi i alla fall iväg till hästen, och matte hoppas att Elvis kan springa lös en bit av rundan, det är ju så svårt att veta när man ska våga släppa taget och låta allt vara som vanligt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar