Söndagsmys och hundträff

Nu var Elvis hemma igen!
Det är otroligt vad jag kan sakna honom när han inte är hos mig.
Idag blev det äntligen hundträff igen! det har gått många veckor utan att vi kunnat vara med. Julhelg, nyår, fjällenresa, födelsedagsfirande och en massa plugg. Idag var det perfekt väder för hundbus, förutom att alla ägare fick stå och huttra lite i minusgrader. Elvis var jätteglad att få springa och busa lite igen, det var många hundar på träffen idag, stora och små, och många som Elvis redan kände. Även om Elvis inte direkt brottas med de andra, så är det ändå jättekul för honom bara att få ha andra hundar att hälsa på, springa ikapp med och nosa tillsammans med.
Försökte ta lite bilder, men händerna frös snabbt till is. Det blev en del bra bilder i alla fall, och många bilder som föreställer någon svans, ett öra eller bara snö, det är SVÅRT att ta kort på springande och busande vovvar!

När vi kommit in och ätit lite, såg vi på melodifestivalen på play. Elvis fick ligga på sitt täcke i sovrummet hos oss. Vet inte om han direkt diggade låtarna, men hen verkade nöjd med att få mysa lite med oss igen.

Nu när de mesta utflykter och resor är färdiga för denna gång, så ska vi försöka planera lite hundträning och aktiviteter, i sommar blir det jobb för matte och några helger hos Elsa på hundpensionatet för Elvis. Under min systers bröllop får både Elvis och Marabou vara där, vilket kan kännas något nervöst med tanke på Marabous egenheter och hans ålder. dock tror jag säkert att det går jättebra. Så perfekt med hundpensionat där man kan vara med och bestämma hur ens hund ska ha det. Elvis och Marabou får vara tillsammans, och Mrabou behöver inte alls träffa eller ens nosa på någon annan hund. Dessutom vet jag att Elsa har kunskap och utbildning inom hund, och inte bara inom Brukshundklubben, som ju trots allt ofta har kvar gamla och lite hårda metoder till hundar som inte alls hjälps dem!

För hur många gångar har jag inte tänkt, att jag skulle gjort allt så annorlunda om jag fick börja om med Marabou igen! Jag skulle tränat utan tunna små kedjehalsband, jag skulle skottränat direkt, på ett milt och stegrande sätt, jag skulle aldrig lyssnat på dem som sa, att det skulle hjälpa om jag "bara sa till honom". Jag är så glad att jag tänkte helt annorlunda, och hade större kunskap med Elvis och kunde välja själv vilka tränare jag ville lyssna på, och vilka jag valde att tacka nej till.

En hund är trots allt värd mer, än att vara något som man "bara säger till" lika så är en hund värd mer, än att slänga bort när den inte "fungerar". För hur det än blev och är med Marabou, så skulle jag aldrig vilja ha någon annan, som första riktiga hund. Allt jag lärt mig om hundar, är tack vare honom!

Sänder ut kärlek till min kära vän idag, som förlorat en familjemedlem. Jag tänker på dig, på din familj och på att det finns en himmel där hundar får springa fritt, och blir födda på nytt, utan smärta. Låt sorgen ha sin tid, och låt alla fina minnen ge er tröst!