Mycket att berätta!

Oj, oj, oj vad det händer saker vissa helger!
Denna helgen har vi varit i Agebo för att fira fars dag och passa på att spår lite med hundarna, umgås med min mamma och pappa och såklart fina Marabou!
Jag hade släpat med mig både blod och tre klövar som jag fått av Jessi och Lotta (tusen tack!).
Fört ut att spåra var Marabou, som satte nosen hårt i backen och endast avvek en gång därifrån, troligtvis för att jag gått ut från skogen lite för nära bodspåret! Sedan hittade han tillslut den gigantiska älgklöven, gissa om han var lycklig!

Elvis fick två spår. Ett av dem var lite längre med bara en vinkel, och ett var kortare med lite svårare terräng. Första spåret tog han på ett (för honom) rätt bra sätt. han satte nosen i backen, men sicksackade över spåret och vädrade i luften ibland ändå, för att sedan ta ner nosen igen. Andra spåret orkade han inte vänta på att hitta bloddoften, utan gjorde ett typiskt Elvisspårande -och som vanligt om man chansar och spåret inte är allt för långt, så fyndar man tillslut ändå! Roligt i alla fall att kunna göra något mer aktivt med honom än vad som varit möjligt senaste veckan.

Ikväll när vi återkommit hem har vi besök av hundarna från Öster. Lea och Max sover här i natt och är hos oss imorgon då matte och matte är ute på marsvinsutställning (lycka till!!). Finbesök är alltid välkommet även om det blev lite kaos när jag märkte att vi hade slut på kattmat och fick lämna alla fem djuren hemma för att åka och handla. Sen var det dags att ge alla mat, och det kan vara nog så stökigt. Två ska ha färskfoder, och så måste man hitta burkar som de kan äta ur. Elvis ska ha sin mat, lite av den andra "fina" maten och så sin olja. Katterna ska ha en skopa var och äta på rätt ställe och ur rätt skål. Gärna utan att ha jamat oss till vansinne... nu är allt i alla fall färdigt så lång, kanske skulle vi människor också äta något...

Hundarna fick varsitt ben, vilket jag var dum nog att tro skulle göra läget lugnt och lite lördagsmysigt. Tyvärr fungerade det inte riktigt som jag ville. Elvis ligger lugn i sin koja och tuggar på ett pressat ben han redan "påbörjat" Lea är också mycket nöjd med märgbenet som hon fick. Det är bara Max som verkar lite missnöjd. Antagligen så var det så att Leas ben var MYCKET bättre än det som han fick. Ack så dumt det kan vara...