En kort uppdatering innan det är dags för kvällspromenad.
Matte har nu varit och presenterat sig på det nya jobbet och är i full färd att hitta bästa lösning till Elvis om dagarna. Som tur är blir det inte så långa dagar och inte så sena tider, så det är positivt även och det fortfarande är frustrerande att det inte blir en heltidstjänst.
I helgen var Elvis, Elin och jag ute och gick längs vandringsleden igen. Vi hittade hela vägen runt och tog oss upp till nordpolen där vi fikade. Elvis fick frukt och vi tog kaffe, frukt och några chokladbitar. Det är verkligen trevliga rundor att gå, men väldigt blött bitvis och en del lera nu. Vid nordpolen ser man hur långt som helst känns det som. Harplinge kyrka och alla småvägar runtom synd, och nedanför är det en liten sjö dit vi ska försöka ta oss nästa helg och kolla läget.
Elvis verkar så pigg och glad över att vi kommit i ordning här hemma, att allt bestyr med flytt och pendlande är färdigt och att julhelgen är över. Precis som matte verkar han uppskatta vardagen mest av allt, med lite små utflykter, rutiner och mys på kvällarna vid tv:n. imorgon blir det dock lite längre utflykt eftersom matte måste till Växjö för handledning och passar på att träffa lite folk, boka in en läkartid och kanske säga hej till Marabou, mamma och pappa i Agebo med.
För övrigt i veckan så ska matte bli klar med sin presentation av arbetet och kanske hinna träffa lite vänner i närheten av Halmstad med. Vi hoppas också kunna rida, efter ett litet uppehåll då Askur tappat en sko när Elvis och jag var där sist.Nu blir det kvällsfix och sen är det läggdags. Måste upp tidigt imorgon och behöver lite sömn för att köra och vara pigg på alla möten och aktiviteter då.
Novalies Elvis The king är en röd irländsk setter på 7 år som utforskar världen tillsammans med katterna Alfons och Milla, med mig matte Malin och min fru Elin. Vad hittar Elvis på idag? Bara att kika in och läsa...
måndag 7 januari 2013
torsdag 3 januari 2013
Nu är det snart över...
Så har jag tänkt sedan den 30 december, att det snart ska vara över. Nu är det nog faktiskt sant att det är över för denna gången. Fyrverkerierna, rädslan och irritationen som förstör allas humör och alla aktiviteter här hemma.
Dagen innan nyår hördes smällar, hela nyårsafton fram tills två på natten och hela dagen efter hördes det också över hela området. Nyårsdagen vara jag så arg, ledsen och frustrerad att jag ringde polisen. Det verkar ha gjort viss nytta eftersom de körde runt området och visade sig lite, så folk kanske tänkte till en smula. Vi var också gång på gång ute vid skolan för att säga till folk. de flesta ungdomar under runt 16 år. Lyckat...Suck! En väldigt glad pappa stod också ute med sin son för att smälla lite. Pappan verkade ha väldigt roligt, men pojken såg ut som om han bara ville gå hem igen...
Det som gör mig mest frustrerad är inte att folk inte förstår hur dåligt våra djur mår, eller att de inte kan fatta att man kan vara rädd för fyrverkerierna. Det mest frustrerande är att detta är (trots alla lagar) något som verkar vara diskuterbart. Det är dagen efter nyårsafton, lagen säger att man inte får använda fyrverkerier då, ändå står det vuxna människor utanför skolan och säger att "det är bara några småraketer" eller "Vi kunde inte skjuta upp våra fyrverkerier igår". Jaha, det är så det är med lagar. Om jag åker fast för fortkörning ska jag då kunna säga "jag hade lite bråttom idag bara" eller om jag stjäl något från en affär ska jag då kunna säga "Det var bara det här lilla så det är väl okej?" Hel ärligt, är det så vi vill att Sverige ska fungera?!
Jag orkar inte ens diskutera alla dödliga gifter som fyrverkerierna innehåller, eller det faktum att folk skjuter av sig fingrar och bränner av sig hud bara för att få se lite ljus sprida sig på himlen. Jag skulle gärna vilja upplysa er om att det för några månader sedan var ett stort meteoritregn (jag tror det kallas så) som vi kunde se från jorden. Där kunde man cirka 50 stjärnfall i timmen, vilket var helt fantastiskt. Jag var hemma i Agebo då och kunde ligga i min säng och blicka ut genom fönstret. Hur många andra såg detta fantastiska? Det var på riktigt.
En diskussion till som jag gärna vill ta död på är den om att så många hundar springer bort vid nyår för att folk tar med dem ut vis tolvslaget. Varför i helvete skulle man göra det? Det går till och med trådar om att folk hade ute sina hundar lösa vid tolvslaget?! Jag medger att det säkert finns någon enstaka idiot som gjorde detta, men det flesta hundägare som blev av med sina hundar försökte att gå ut med dem innan tolvslaget, eller rättare sagt, det försökte hitta en minut då det inte smällde så att deras hundar kunde ut och kissa. Vi försökte själva i tre dagars tid att parera in Elvis kissrundor mellan smällarna, men det är inte helt enkelt. Även när det är tyst så är en panikslagen och livrädd hund inte så lätt att rasta. Fortfarande drar Elvis morgnar och kvällar då det är lite mörkt ute, han kryper ihop när han hör minsta ljud och vill gärna springa in direkt när han är klar. Så det handlar inte bara om att det ska vara tyst ute, det tar tid för djuren att komma ur sin rädsla. När folk hör om rädda hundar verkar de få bilden av en hund som är lite försiktig och kanske piper lite, att ha en riktigt rädd och panikslagen hund är något annat. Även om det är okunskap som leder till dessa diskussioner, blir jag så irriterad över att de inte kan vara kritiska till sitt eget tänkande och fundera över användandet av fyrverkerier, hur är det egentligen?
Idag har vi i alla fall kunnat gå en riktig promenad Elvis och jag. Elin ville också hänga med, så vi passade på att gå rundan i skogen där det finns markerade vandringsleder. Det var väldigt skönt att komma ut igen och även om Elvis var lite mer ljudkänslig än vanligt så märks det att han långsamt börjar återgå till sitt normala jag. Vi gick runt ett varv i skogen, kollade på alla små informationsskyltar och Elvis nosade och skuttade. Han hade nog verkligen behov av att sträcka eftersom han varit tvungen att vara i sin bur mycket under tiden som det smällde vid nyår. Nu har han fått vila, blivit borstad och varit ute en snabb runda. Imorgon ska matte prata med sin nya chef och sen blir det dags att planera för jobb och för Elvis rastning när jag jobbar. Ett nytt spännande kapitel och förhoppningsvis ett lugnare och tryggare år än 2012 som väntar!
Dagen innan nyår hördes smällar, hela nyårsafton fram tills två på natten och hela dagen efter hördes det också över hela området. Nyårsdagen vara jag så arg, ledsen och frustrerad att jag ringde polisen. Det verkar ha gjort viss nytta eftersom de körde runt området och visade sig lite, så folk kanske tänkte till en smula. Vi var också gång på gång ute vid skolan för att säga till folk. de flesta ungdomar under runt 16 år. Lyckat...Suck! En väldigt glad pappa stod också ute med sin son för att smälla lite. Pappan verkade ha väldigt roligt, men pojken såg ut som om han bara ville gå hem igen...
Det som gör mig mest frustrerad är inte att folk inte förstår hur dåligt våra djur mår, eller att de inte kan fatta att man kan vara rädd för fyrverkerierna. Det mest frustrerande är att detta är (trots alla lagar) något som verkar vara diskuterbart. Det är dagen efter nyårsafton, lagen säger att man inte får använda fyrverkerier då, ändå står det vuxna människor utanför skolan och säger att "det är bara några småraketer" eller "Vi kunde inte skjuta upp våra fyrverkerier igår". Jaha, det är så det är med lagar. Om jag åker fast för fortkörning ska jag då kunna säga "jag hade lite bråttom idag bara" eller om jag stjäl något från en affär ska jag då kunna säga "Det var bara det här lilla så det är väl okej?" Hel ärligt, är det så vi vill att Sverige ska fungera?!
Jag orkar inte ens diskutera alla dödliga gifter som fyrverkerierna innehåller, eller det faktum att folk skjuter av sig fingrar och bränner av sig hud bara för att få se lite ljus sprida sig på himlen. Jag skulle gärna vilja upplysa er om att det för några månader sedan var ett stort meteoritregn (jag tror det kallas så) som vi kunde se från jorden. Där kunde man cirka 50 stjärnfall i timmen, vilket var helt fantastiskt. Jag var hemma i Agebo då och kunde ligga i min säng och blicka ut genom fönstret. Hur många andra såg detta fantastiska? Det var på riktigt.
En diskussion till som jag gärna vill ta död på är den om att så många hundar springer bort vid nyår för att folk tar med dem ut vis tolvslaget. Varför i helvete skulle man göra det? Det går till och med trådar om att folk hade ute sina hundar lösa vid tolvslaget?! Jag medger att det säkert finns någon enstaka idiot som gjorde detta, men det flesta hundägare som blev av med sina hundar försökte att gå ut med dem innan tolvslaget, eller rättare sagt, det försökte hitta en minut då det inte smällde så att deras hundar kunde ut och kissa. Vi försökte själva i tre dagars tid att parera in Elvis kissrundor mellan smällarna, men det är inte helt enkelt. Även när det är tyst så är en panikslagen och livrädd hund inte så lätt att rasta. Fortfarande drar Elvis morgnar och kvällar då det är lite mörkt ute, han kryper ihop när han hör minsta ljud och vill gärna springa in direkt när han är klar. Så det handlar inte bara om att det ska vara tyst ute, det tar tid för djuren att komma ur sin rädsla. När folk hör om rädda hundar verkar de få bilden av en hund som är lite försiktig och kanske piper lite, att ha en riktigt rädd och panikslagen hund är något annat. Även om det är okunskap som leder till dessa diskussioner, blir jag så irriterad över att de inte kan vara kritiska till sitt eget tänkande och fundera över användandet av fyrverkerier, hur är det egentligen?
Idag har vi i alla fall kunnat gå en riktig promenad Elvis och jag. Elin ville också hänga med, så vi passade på att gå rundan i skogen där det finns markerade vandringsleder. Det var väldigt skönt att komma ut igen och även om Elvis var lite mer ljudkänslig än vanligt så märks det att han långsamt börjar återgå till sitt normala jag. Vi gick runt ett varv i skogen, kollade på alla små informationsskyltar och Elvis nosade och skuttade. Han hade nog verkligen behov av att sträcka eftersom han varit tvungen att vara i sin bur mycket under tiden som det smällde vid nyår. Nu har han fått vila, blivit borstad och varit ute en snabb runda. Imorgon ska matte prata med sin nya chef och sen blir det dags att planera för jobb och för Elvis rastning när jag jobbar. Ett nytt spännande kapitel och förhoppningsvis ett lugnare och tryggare år än 2012 som väntar!
söndag 30 december 2012
Snart dags för det nya året...
Nu är vi hemma igen. Det är skönt, men lite tomt efter julen alla roligheter. Elvis var trött när vi kom hem, men repade sig snabbt. Vi har hunnit med lite promenader och bus, och igår var vi ute på långpromenad, då Elvis var så rastlös inne att han höll på att explodera. Vi gick och gick och gick och gick... eftersom matte inte hittar så bra så chansade vi på en ny runda, men den tog aldrig slut. Efter mycket om och men så kom vi fram till stället där jag trodde vi skulle komma runt, tillbaka hem, men nej...det var en återvändsgränd! Vi gick och gick lite till och kom till golfbanan, fick gå genom hela grannbyn och tillslut kom skyltar mot Gullbrandstorp igen. Trots att vi gick i rask takt så tog den en och en halv timme! Jobbigt, men nyttigt för både mig och Elvis!
Vill också tipsa de som gör Beckfilmerna att jag nu har den perfekta platsen för deras nya film (vad kan det bli.... nr 156 i ordningen!?) Hur äcklig och mystisk omgivning som helt under promenaden, med tomma jordkällare, lagerlokaler, mögliga bilar och träd, såg helt övergivet ut som en spökstad!
Vill naturligtvis ta upp (åter igen) detta med fyrverkerier i bloggen. Jag önskar att alla människor kunde fråga sig själv varför? Varför är detta så nödvändigt vi nyår? Finns det verkligen en enda positiv sak med dem som väger upp allt det negativa?!
Ni som har hund hoppas jag verkligen tar ert ansvar och låter bli fyrverkerier och stöttar de företag och affärer som tagit ställning emot. Ni som inte har hund -ni har ingen anledning att skjuta fyrverkerier bara för att ni inte är hundmänniskor! Miljön är viktig för oss alla. Fyrverkerier sprider gifter i form av bland annat tungmetaller som sedan ligger kvar i naturen lång efter att vi har dött. Detta är den jord, den miljö som vi ska ge till våra barn. Är det verkligen värt det!?
Jag vill också säga att det är viktigt att ni förbereder era hundar på ett bra sätt inför nyårsraketerna. Det bästa är att motionera och aktivera dagarna innan och nyårsafton innan det börjar smälla. Hundarna ska gärna bli fysiskt trötta, men också jobba med huvudet. En trött hund har mindre energi att vara rädd och genom rörelse får hunden (liksom vi människor) endorfiner i sitt system som gör den mer nöjd och glad, vilket kan hjälpa till att jämna ut de hormon som sänds ut då den är rädd och panikslagen!
För information om hur du kan göra om din hund blir panikslagen eller rädd, Gå in på http://www.antismallarupproret.se/ och läs!
Hoppas ni får ett lugnt och fyrverkerifritt nyår, så hörs vi år 2013!
Vill också tipsa de som gör Beckfilmerna att jag nu har den perfekta platsen för deras nya film (vad kan det bli.... nr 156 i ordningen!?) Hur äcklig och mystisk omgivning som helt under promenaden, med tomma jordkällare, lagerlokaler, mögliga bilar och träd, såg helt övergivet ut som en spökstad!
Vill naturligtvis ta upp (åter igen) detta med fyrverkerier i bloggen. Jag önskar att alla människor kunde fråga sig själv varför? Varför är detta så nödvändigt vi nyår? Finns det verkligen en enda positiv sak med dem som väger upp allt det negativa?!
Ni som har hund hoppas jag verkligen tar ert ansvar och låter bli fyrverkerier och stöttar de företag och affärer som tagit ställning emot. Ni som inte har hund -ni har ingen anledning att skjuta fyrverkerier bara för att ni inte är hundmänniskor! Miljön är viktig för oss alla. Fyrverkerier sprider gifter i form av bland annat tungmetaller som sedan ligger kvar i naturen lång efter att vi har dött. Detta är den jord, den miljö som vi ska ge till våra barn. Är det verkligen värt det!?
Jag vill också säga att det är viktigt att ni förbereder era hundar på ett bra sätt inför nyårsraketerna. Det bästa är att motionera och aktivera dagarna innan och nyårsafton innan det börjar smälla. Hundarna ska gärna bli fysiskt trötta, men också jobba med huvudet. En trött hund har mindre energi att vara rädd och genom rörelse får hunden (liksom vi människor) endorfiner i sitt system som gör den mer nöjd och glad, vilket kan hjälpa till att jämna ut de hormon som sänds ut då den är rädd och panikslagen!
För information om hur du kan göra om din hund blir panikslagen eller rädd, Gå in på http://www.antismallarupproret.se/ och läs!
Hoppas ni får ett lugnt och fyrverkerifritt nyår, så hörs vi år 2013!
onsdag 26 december 2012
Julhelgen snart över
Nu har det hunnit vara både julafton och juldagen och idag är det redan annandag jul! Det går så fort så fort, men det har varit väldigt trevligt. Vi har varit i Agebo och firat jul hela famijen, katterna har fått bo på övervåningen och Elvis hare haft sin hörna i hallen.
Dagen innan jul var hundarna och jag ute på promenad i skogen. Det är minsann inte lätt i tung och djup snö att försöka promenera de vanliga skogsrundorna. Marabou skulle dessutom hänga med när Elvis börjar busa och springa, men det var lite för jobbigt för honom och han blev väldans trött fast vi bara var ute en tjugo minuter eller nåt sånt.
Julafton var vi hos min syster och hennes familj och då fick hundarna vara kvar i Agebo. Elin och jag åkte hem mitt på dagen för att hålla dem sällskap, ge djuren mat och gå med vovvarna. Det vara skönt att komma hem lite och få vila sig, för det är full fart med två små och pigga barn som väntar på jultomten hos min syster.
Juldagen blev det lugnare. Jag la ut två blodspår, ett kort och lite krokigare och ett längre men lite lättare. Marabou fick ta det korta spåret och det gick som vanligt kanonbra. Han är lugn och systematisk och viker aldrig av från spåret. Elvis brukar stressa mer och jag trodde han bara skulle springa runt som en yr höna, men tack vara djupsnön vara han tvungen att sakta ner lite och det gick faktiskt väldigt bra för honom. Båda hundarna blev glada och trötta!
Nu ska vi äta lite och vila oss. Imorgon fortsätter vardagen som vanligt. Plugg och jobbsamtal att ringa, en del att planera och fixa, handla och packa upp grejer. Tur att det bara är jul en gång om året trots allt!
Dagen innan jul var hundarna och jag ute på promenad i skogen. Det är minsann inte lätt i tung och djup snö att försöka promenera de vanliga skogsrundorna. Marabou skulle dessutom hänga med när Elvis börjar busa och springa, men det var lite för jobbigt för honom och han blev väldans trött fast vi bara var ute en tjugo minuter eller nåt sånt.
Julafton var vi hos min syster och hennes familj och då fick hundarna vara kvar i Agebo. Elin och jag åkte hem mitt på dagen för att hålla dem sällskap, ge djuren mat och gå med vovvarna. Det vara skönt att komma hem lite och få vila sig, för det är full fart med två små och pigga barn som väntar på jultomten hos min syster.
Juldagen blev det lugnare. Jag la ut två blodspår, ett kort och lite krokigare och ett längre men lite lättare. Marabou fick ta det korta spåret och det gick som vanligt kanonbra. Han är lugn och systematisk och viker aldrig av från spåret. Elvis brukar stressa mer och jag trodde han bara skulle springa runt som en yr höna, men tack vara djupsnön vara han tvungen att sakta ner lite och det gick faktiskt väldigt bra för honom. Båda hundarna blev glada och trötta!
Nu ska vi äta lite och vila oss. Imorgon fortsätter vardagen som vanligt. Plugg och jobbsamtal att ringa, en del att planera och fixa, handla och packa upp grejer. Tur att det bara är jul en gång om året trots allt!
lördag 22 december 2012
En kort uppdatering
Tänkte bara skriva några rader och berätta att Elvis, Elin och jag varit i hundaffären dogz här i Halmstad för första gången eftersom jag behövde köpa julklappar till hundarna och gärna ville kolla in affären också. Vi har inte direkt hunnit kolla upp hundaktiviteter eller djuraffärer än, men måste se till att ta mig ut och skapa lite kontakter nu när plugget börjar ta slut!
Vi köpte ben och tuggstänger som julklapp och Elvis fick en rosa benring som han alltid brukade få när vi bodde i Emmaboda. I butiken fick alla vovvar en julklapp också, även om Elvis inte kommer kunna leka med den röda mjukisråttan eftersom den vara alldeles för ömtåligt för hans leksätt!
Idag var vi ute på promenad och då passade Elvis på att hitta pantflaska och en burk som låg längs promenaden. Blir inte klok på folk som bara slänger sånt omkring sig! Elvis plockade i alla fall upp dem och vi tog med dem hem och slängde dem där de ska vara!
Nu gör vi oss redo för jul. Igår åt vi alla julbord. Katterna fick lite olika smaskigheter i sina skålar. Elvis fick smaka lite julmat och Elin och jag dukade upp ett eget minijulbord. Hoppas alla hundägare tänker på att julmaten inte är till för hundar i första hand, och även om det är okej att låta dem smaka lite, så är det inte nyttigt att ge dem för mycket och låta dem "smaka lite" varje dag i julhelgen! Elvis fick en liten bit skinka, köttbulle och korv, annars fick han grönsaker en brödbit. Det är mer än nog och nu blir det hemlagad hundmat och lite torrfoder igen! Tänk också på att chokladaskar inte ligger säkert under julgranen bara för att den är inslagen. Hundar tar lätt reda på vilka paket som det är något ätbart i eller inte. Choklad, paketsnören och julblommor är faror som kan lura om man har en alltför nyfiken och matglad hund!
Ha en riktigt fin jul så hörs vi snart igen!
Vi köpte ben och tuggstänger som julklapp och Elvis fick en rosa benring som han alltid brukade få när vi bodde i Emmaboda. I butiken fick alla vovvar en julklapp också, även om Elvis inte kommer kunna leka med den röda mjukisråttan eftersom den vara alldeles för ömtåligt för hans leksätt!
Idag var vi ute på promenad och då passade Elvis på att hitta pantflaska och en burk som låg längs promenaden. Blir inte klok på folk som bara slänger sånt omkring sig! Elvis plockade i alla fall upp dem och vi tog med dem hem och slängde dem där de ska vara!
Nu gör vi oss redo för jul. Igår åt vi alla julbord. Katterna fick lite olika smaskigheter i sina skålar. Elvis fick smaka lite julmat och Elin och jag dukade upp ett eget minijulbord. Hoppas alla hundägare tänker på att julmaten inte är till för hundar i första hand, och även om det är okej att låta dem smaka lite, så är det inte nyttigt att ge dem för mycket och låta dem "smaka lite" varje dag i julhelgen! Elvis fick en liten bit skinka, köttbulle och korv, annars fick han grönsaker en brödbit. Det är mer än nog och nu blir det hemlagad hundmat och lite torrfoder igen! Tänk också på att chokladaskar inte ligger säkert under julgranen bara för att den är inslagen. Hundar tar lätt reda på vilka paket som det är något ätbart i eller inte. Choklad, paketsnören och julblommor är faror som kan lura om man har en alltför nyfiken och matglad hund!
Ha en riktigt fin jul så hörs vi snart igen!
torsdag 20 december 2012
Snart dags för jul...
Nu är det inte långt kvar till det är julafton, med allt vad det innebär. Detta året har jag inte köpt en massa julklappar till alla möjliga folk, utan bara till de närmsta i familjen. Än har jag inte köpt något till Elvis, men tänker att han fått mer än sin del i form av alla besök hos sjukgymnast, täcken, hemlagad mat, djurkommunikatör och mycket mer... Ett ben eller något kommer dock att köpas med till båda honom och Marabou, liksom bara för att de ska få öppna eftersom de tycker det är så roligt! Julen ska bli trevlig, men samtidigt önskar jag att den kunde flyttas fram en månad så att allt hunnit bli klar med plugg och så innan man ska ta ledigt. Tror det blir lite svårt att slappna av när man vet att examensarbetet alltid skulle behöva lite mer fix och rättning!
Denne veckan har gått fort på något märkligt sätt, kanske mest för att jag haft mycket att göra, men också känt mig lite hängig och haft lite ont i ryggen. I tisdags tog Elvis och jag en promenad, men annars vilade vi mest och försökte ta det lugnt. I går var det nödvändigt med en längre promenad och Elvis och jag tog oss runt den lite längre skogsrundan och gömde hans leksak några gången. han var väldigt pigg och riktigt koncentrerad. Sista gången jag gömde den var han dock lite för trött och började tänka på annat mitt i letandet. Tillslut hittade han den i alla fall och vi gick hemåt.
Idag har vi varit hos hästen och Elvis fick hänga med nu när vi skulle rida själva. Askur var pigg och på lite dåligt humör i stallet. Han gick av och an och skulle kolla hur mycket tålamod jag hade. Ute på rundan gick det jättefint. Jag kunde idag öva i lugn och ro på tölt och trav med honom, något som han slarvar mycket med annars, speciellt när han stressar upp sig. idag gick det mycket bättre och han fuskade bara en gång och bestämde sig för att galoppera istället, men det gjorde inte så mycket. Idag har jag varit hos kiropraktorn igen också, är så glad att jag verkligen hittat någon som är kunnig och som tänker långsiktigt. Nu har jag ytterligare övningar jag ska göra hemma för att stärka ryggen, men idag bli det nog inte så mycket av det. Jag är så otroligt ont i ryggen efter dagens behandling och känner mig helt mörbultad! Imorgon hoppas jag verkligen att förskolecheferna hör av sig och erbjuder mig en tjänst. De sa att de skulle höra av sig denna veckan och jag får snart panik över att inte veta! Ringde den ansvariga för alla rekryteringar i kommunen idag med och bad henne skicka mig vidare till fler förskolor. Kan inte bara sitta och vänta, utan jobb går jag under efter studierna, och det har man minsann inte fått någon hjälp med i utbildningen!
Nu ska Elvis och jag vila och försöka hämta energi till julhelgen. Det kan nog behövas! Elvis verkar lite trött och öm i kroppen idag, men det är kanske inte så konstigt. Lite halt ute så han har halkat lite fram och tillbaka, lite kallt och så en lång runda med hästen. Idag har han bara 1/4 cortison också, så det gör nog sitt till det med. efter ju hoppas jag att han bara har kosttillskotten och medicinen för urinläckage. Det skulle vara den bästa julklappen om han är pigg, frisk och medicinfri! (Ett jobb hade varit en fin julklapp det med!)
Ha det fint och ha en fin jul om jag inte hinner uppdatera mer innan den 24e!
Denne veckan har gått fort på något märkligt sätt, kanske mest för att jag haft mycket att göra, men också känt mig lite hängig och haft lite ont i ryggen. I tisdags tog Elvis och jag en promenad, men annars vilade vi mest och försökte ta det lugnt. I går var det nödvändigt med en längre promenad och Elvis och jag tog oss runt den lite längre skogsrundan och gömde hans leksak några gången. han var väldigt pigg och riktigt koncentrerad. Sista gången jag gömde den var han dock lite för trött och började tänka på annat mitt i letandet. Tillslut hittade han den i alla fall och vi gick hemåt.
Idag har vi varit hos hästen och Elvis fick hänga med nu när vi skulle rida själva. Askur var pigg och på lite dåligt humör i stallet. Han gick av och an och skulle kolla hur mycket tålamod jag hade. Ute på rundan gick det jättefint. Jag kunde idag öva i lugn och ro på tölt och trav med honom, något som han slarvar mycket med annars, speciellt när han stressar upp sig. idag gick det mycket bättre och han fuskade bara en gång och bestämde sig för att galoppera istället, men det gjorde inte så mycket. Idag har jag varit hos kiropraktorn igen också, är så glad att jag verkligen hittat någon som är kunnig och som tänker långsiktigt. Nu har jag ytterligare övningar jag ska göra hemma för att stärka ryggen, men idag bli det nog inte så mycket av det. Jag är så otroligt ont i ryggen efter dagens behandling och känner mig helt mörbultad! Imorgon hoppas jag verkligen att förskolecheferna hör av sig och erbjuder mig en tjänst. De sa att de skulle höra av sig denna veckan och jag får snart panik över att inte veta! Ringde den ansvariga för alla rekryteringar i kommunen idag med och bad henne skicka mig vidare till fler förskolor. Kan inte bara sitta och vänta, utan jobb går jag under efter studierna, och det har man minsann inte fått någon hjälp med i utbildningen!
Nu ska Elvis och jag vila och försöka hämta energi till julhelgen. Det kan nog behövas! Elvis verkar lite trött och öm i kroppen idag, men det är kanske inte så konstigt. Lite halt ute så han har halkat lite fram och tillbaka, lite kallt och så en lång runda med hästen. Idag har han bara 1/4 cortison också, så det gör nog sitt till det med. efter ju hoppas jag att han bara har kosttillskotten och medicinen för urinläckage. Det skulle vara den bästa julklappen om han är pigg, frisk och medicinfri! (Ett jobb hade varit en fin julklapp det med!)
Ha det fint och ha en fin jul om jag inte hinner uppdatera mer innan den 24e!
måndag 17 december 2012
När dagarna går långsamt
Vissa veckor och vissa dagar går otroligt långsamt. Jag har tråkigt, är lite förkyld och sitter och petar med examensarbete som börjar bli väldigt tradigt att läsa igenom om och om igen, även om det börjar bli färdigt och är känns helt okej.
I torsdags och fredags var Elvis och jag i Agebo och sov över där. Elvis tyckte nog det var rätt kul med lite omväxling i vardagen och han var väldigt lycklig över att få sova i sängen hos matte. Vi passade på att träffa Marabou och mamma och pappa när jag ändå skulle till universitetet för handledning.
Helgen bestod av töväder, vilket gjorde det nästan omöjligt att vara ute. Jag var iväg en sväng och red, vilket var fantastiskt roligt eftersom jag och Askur börjar komma väldigt bra överens. Han är verkligen envis och väldigt speciell, men kan också gå hur fint som helst när han själv vill! Elvis fick inte följa med ut och rida, dels var det med fler hästar som kanske inte är så hundvana, sen var det extremt halt bitvis och väldigt tungt att springa i snön över åkrarna där vi rider.
Elvis börjar få upp sin kondition och få riktigt bra muskler nu, och det är kanonkul. Vädret är väl inte direkt till vår fördel nu eftersom det är halt och jag är orolig att Elvis ska halka eller ännu värre, sträcka sig om han fastar i snödrivorna av blötsnö som ligger längs våra promenadsträckor. De senaste dagarna har mest bestått av kortare promenader runt skogen bakom vårt hus, och lite längre koppelpromenader. Vi försöker hitta på saker inomhus också för att tiden ska gå, men det blir inte riktigt samma sak. Elvis får sin lunch i godisbollen som han knuffar omkring och retar katterna med. En annan hobby som Elvis skaffa sig är att hämta saker som är mattes och lägga dem hos henne (ifall hon skulle behöva dem liksom). Tillslut sitter man i soffan med tjocka vantar, tofflor, strumpor och lite andra småsaker och funderar på om det är värt att lägga tillbaka dem eller inte. Eftersom detta behov av att hämta saker verkar så stort övade jag Elvis idag på att hämta saker på kommando istället. Det var apportbocken, en sked, ett hundhalsband och en liten handduk. Det gick faktiskt riktigt bra, men skeden var svårast och den ville han gärna knuffa fram till mig så han slapp bära den. Alla sakerna kom till rätt ställe två gånger, sedan fick han öva att bara hålla sakerna en stund, vilket också gick fint!
Nu vilar Elvis i sin bur, och väntar på kvällsmat och promenad. Matte kokar äppelmos, dricker te och försöker komma vidare med examensarbetet. Ytterligare jobbintervjuer är gjorda, och frustrationen växer över att alla är sååå intresserade, men inte kan ge svar. Väntar och väntar, och är aningen panikslagen över att det snart är januari och då finns inget csn som räddar oss, jag bara måste, måste få en tjänst!
Ha det fint och håll tummarna för en vit jul, en lugn vecka och för en anställning till flitiga matte!
I torsdags och fredags var Elvis och jag i Agebo och sov över där. Elvis tyckte nog det var rätt kul med lite omväxling i vardagen och han var väldigt lycklig över att få sova i sängen hos matte. Vi passade på att träffa Marabou och mamma och pappa när jag ändå skulle till universitetet för handledning.
Helgen bestod av töväder, vilket gjorde det nästan omöjligt att vara ute. Jag var iväg en sväng och red, vilket var fantastiskt roligt eftersom jag och Askur börjar komma väldigt bra överens. Han är verkligen envis och väldigt speciell, men kan också gå hur fint som helst när han själv vill! Elvis fick inte följa med ut och rida, dels var det med fler hästar som kanske inte är så hundvana, sen var det extremt halt bitvis och väldigt tungt att springa i snön över åkrarna där vi rider.
Elvis börjar få upp sin kondition och få riktigt bra muskler nu, och det är kanonkul. Vädret är väl inte direkt till vår fördel nu eftersom det är halt och jag är orolig att Elvis ska halka eller ännu värre, sträcka sig om han fastar i snödrivorna av blötsnö som ligger längs våra promenadsträckor. De senaste dagarna har mest bestått av kortare promenader runt skogen bakom vårt hus, och lite längre koppelpromenader. Vi försöker hitta på saker inomhus också för att tiden ska gå, men det blir inte riktigt samma sak. Elvis får sin lunch i godisbollen som han knuffar omkring och retar katterna med. En annan hobby som Elvis skaffa sig är att hämta saker som är mattes och lägga dem hos henne (ifall hon skulle behöva dem liksom). Tillslut sitter man i soffan med tjocka vantar, tofflor, strumpor och lite andra småsaker och funderar på om det är värt att lägga tillbaka dem eller inte. Eftersom detta behov av att hämta saker verkar så stort övade jag Elvis idag på att hämta saker på kommando istället. Det var apportbocken, en sked, ett hundhalsband och en liten handduk. Det gick faktiskt riktigt bra, men skeden var svårast och den ville han gärna knuffa fram till mig så han slapp bära den. Alla sakerna kom till rätt ställe två gånger, sedan fick han öva att bara hålla sakerna en stund, vilket också gick fint!
Nu vilar Elvis i sin bur, och väntar på kvällsmat och promenad. Matte kokar äppelmos, dricker te och försöker komma vidare med examensarbetet. Ytterligare jobbintervjuer är gjorda, och frustrationen växer över att alla är sååå intresserade, men inte kan ge svar. Väntar och väntar, och är aningen panikslagen över att det snart är januari och då finns inget csn som räddar oss, jag bara måste, måste få en tjänst!
Ha det fint och håll tummarna för en vit jul, en lugn vecka och för en anställning till flitiga matte!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)